Jag önskar er fint väder! That's how much I love you!
Att det senaste halvåret i min nya stad har gått så här fort känns på gränsen till skrämmande. Tiden må gå fort när man har roligt men det här är carpe diem in absurdum. Förutom att jag så klart älskar new york börjar jag också se riskerna med att leva i insomnians stad (fast new york sover faktiskt mellan 4-6 am). Risken att tiden bara försvinner iväg, och man har ägnat sig för mycket åt att fånga dagen. Som tur är har jag redan haft festens år på Rivieran och hyperaktiva dagar i Stockholm (när jag i princip skällt ut vänner som valt att prioritera tvättstugan). Här har man inte ens en tvättstuga utan man lämnar in sin tvätt! Åh andra sidan går man back i new york men det är en annan diskussion (nej mamma inte föra över pengar! so far so good! :) Ironiskt och passande nog är jag mitt lugnaste jag just nu. Och det balanserar väl med tempot här. Jag känner inte att jag måste göra något varje dag. Det är väldigt lätt att planera aktiviteter varje sekund och man behöver aldrig ha tråkigt som klichén lyder. Men vilken smartphone-ägare har tråkigt nu för tiden, oavsett stad? Jag tror termen "tråkigt" kommer att försvinna inom 20 år. "Förr i tiden hade folk tråkigt". När hade du tråkigt senast? Rastlös är något annat.
Mer USA:
Jag har precis avslutat ett projekt Austin, Texas. Har frossat tex-mex och dansat Texas two step med en cowboy som svarade alla mina frågor med antingen "Yes ma'am" eller "Thank you, ma'am". Austin, Texas mest (enda?) liberala stad… så liberal att kunden drog nervösa skämt om statens guvernör Rick Perry inför oss newyork-konsulterna i syfte att försäkra sig om att vi inte blandar ihop austinliberalerna med resten av konservativa Texas. Har också hunnit bocka av Tennesse, Ohio, Indiana bl a. Oh boy är detta landet stort! Inte minns inser jag det i nyhetsrapporteringen. Det hinner hända mycket, och mycket skumma grejer inom loppet av ett dygn. Allt inom samma nation.
När jag skriver detta har Obama för några timmar sedan deklarerat hans ståndpunkt i gay marriage-frågan. 1996 var han pro, sen har han haft 15 år av "evolving" i sina åsikter, när han till slut valde att komma ut. En flip flopper som man säger. Så länge som han landar i rätt beslut till slut (vilket många tror han redan gjorde för länge sen men inväntat, av strategiska/politiska skäl, rätt tidpunkt). Har suttit fastbänkad vid CNN med en kanna te och choklad och haft min egna celebration. Ikväll är en bra kväll för alla fina homobarn som undrar om de duger, som har svårt att somna pga all stress de känner. Det är rätt stort ändå, i USA, att han en svart president som för första gången stödjer dessa barns rätt. Allas vår rätt. Hurra, en kopp te till på det kanske! De par som känner sig hotade av homoäktenskap borde tänka om, det största hotet mot äktenskapet är väl skilsmässan? Andelen skilsmässor är för övrigt högst i stater där homoäktenskap är förbjudet. Om det nu är äktenskapet som ska bevaras.
Sverige:
Jag var ju hemma i Sverige för några veckor sedan. Åh vad fint det var att träffa er alla som jag hann träffa. Helt fantastiskt! Jag landade på svensk mark med en förkylning som övergick till något mycket mer smärtsamt så jag åkte in till närakuten för att se till att min antibiotikakur skulle starta i god tid. Jag drog fram mitt körkort och nej, jag fanns inte kvar i systemet. Jag fanns inte kvar i Sverige! Helt galen känsla. Ut ur folkbokföringen och du är GONE! Inte ens en fil med mitt namn och en liten fotnot som säger "gone fishing - will be back om inte soon så lagom till det är dags att skaffa barn eller gå i pension". Receptionisten var också förvånad att man bara försvinner sådär i system, hon tittade på mitt svenska körkort, sen på mig, sen på körkortet och utbrast: Men du ÄR ju SVENSK!? Hon gjorde sitt yttersta för att detta just skulle vara ett påstående och ingen fråga. Jag svarade ändå: Jo ja! Virus var utfallet och ingen antibiotika. Jag betalade avgiften, inte som svensk, inte som eu-medborgare, utan som icke-eu-medborgare (som för övrigt är faktor 5 högre) och så började det kännas bra redan på vägen hem. Mitt svenska försäkringsbolag ersatte mig för min utgift som jag haft i "utlandet". Det kan man ändå säga om Sverige i alla fall, att det mesta till slut funkar. Önskar bara att man inte ens behövde visa körkortet (läs: papper) för att få vård här i världen.
Nu börjar min favvoshow, tyvärr på Fox 5. Nästa blogginlägg kommer, förutom att följa mitt nyårslöfte avseende frekvens, innehålla bilder och mindre text, för er som har bråttom. Men ni har väl inte hunnit ända ner hit antar jag?
Kärlek till er, i sann amerikansk anda! Jag önskar er fint väder!
Förresten, om nån vill hålla kontakt genom diverse appar finns jag på:
Whatsapp: +1 nio ett sju 545 nio sex sju åtta (som är mitt amerikanska nummer)
Wordfeud: mitt förnamnefternamn
Draw something: Hitta mig via facebook
Skype: för- och efternamn
Så, nu finns inga ursäkter! Give me the news from Sweden, nu när blomstertiden kommer.
B.
Mer USA:
Jag har precis avslutat ett projekt Austin, Texas. Har frossat tex-mex och dansat Texas two step med en cowboy som svarade alla mina frågor med antingen "Yes ma'am" eller "Thank you, ma'am". Austin, Texas mest (enda?) liberala stad… så liberal att kunden drog nervösa skämt om statens guvernör Rick Perry inför oss newyork-konsulterna i syfte att försäkra sig om att vi inte blandar ihop austinliberalerna med resten av konservativa Texas. Har också hunnit bocka av Tennesse, Ohio, Indiana bl a. Oh boy är detta landet stort! Inte minns inser jag det i nyhetsrapporteringen. Det hinner hända mycket, och mycket skumma grejer inom loppet av ett dygn. Allt inom samma nation.
När jag skriver detta har Obama för några timmar sedan deklarerat hans ståndpunkt i gay marriage-frågan. 1996 var han pro, sen har han haft 15 år av "evolving" i sina åsikter, när han till slut valde att komma ut. En flip flopper som man säger. Så länge som han landar i rätt beslut till slut (vilket många tror han redan gjorde för länge sen men inväntat, av strategiska/politiska skäl, rätt tidpunkt). Har suttit fastbänkad vid CNN med en kanna te och choklad och haft min egna celebration. Ikväll är en bra kväll för alla fina homobarn som undrar om de duger, som har svårt att somna pga all stress de känner. Det är rätt stort ändå, i USA, att han en svart president som för första gången stödjer dessa barns rätt. Allas vår rätt. Hurra, en kopp te till på det kanske! De par som känner sig hotade av homoäktenskap borde tänka om, det största hotet mot äktenskapet är väl skilsmässan? Andelen skilsmässor är för övrigt högst i stater där homoäktenskap är förbjudet. Om det nu är äktenskapet som ska bevaras.
Sverige:
Jag var ju hemma i Sverige för några veckor sedan. Åh vad fint det var att träffa er alla som jag hann träffa. Helt fantastiskt! Jag landade på svensk mark med en förkylning som övergick till något mycket mer smärtsamt så jag åkte in till närakuten för att se till att min antibiotikakur skulle starta i god tid. Jag drog fram mitt körkort och nej, jag fanns inte kvar i systemet. Jag fanns inte kvar i Sverige! Helt galen känsla. Ut ur folkbokföringen och du är GONE! Inte ens en fil med mitt namn och en liten fotnot som säger "gone fishing - will be back om inte soon så lagom till det är dags att skaffa barn eller gå i pension". Receptionisten var också förvånad att man bara försvinner sådär i system, hon tittade på mitt svenska körkort, sen på mig, sen på körkortet och utbrast: Men du ÄR ju SVENSK!? Hon gjorde sitt yttersta för att detta just skulle vara ett påstående och ingen fråga. Jag svarade ändå: Jo ja! Virus var utfallet och ingen antibiotika. Jag betalade avgiften, inte som svensk, inte som eu-medborgare, utan som icke-eu-medborgare (som för övrigt är faktor 5 högre) och så började det kännas bra redan på vägen hem. Mitt svenska försäkringsbolag ersatte mig för min utgift som jag haft i "utlandet". Det kan man ändå säga om Sverige i alla fall, att det mesta till slut funkar. Önskar bara att man inte ens behövde visa körkortet (läs: papper) för att få vård här i världen.
Nu börjar min favvoshow, tyvärr på Fox 5. Nästa blogginlägg kommer, förutom att följa mitt nyårslöfte avseende frekvens, innehålla bilder och mindre text, för er som har bråttom. Men ni har väl inte hunnit ända ner hit antar jag?
Kärlek till er, i sann amerikansk anda! Jag önskar er fint väder!
Förresten, om nån vill hålla kontakt genom diverse appar finns jag på:
Whatsapp: +1 nio ett sju 545 nio sex sju åtta (som är mitt amerikanska nummer)
Wordfeud: mitt förnamnefternamn
Draw something: Hitta mig via facebook
Skype: för- och efternamn
Så, nu finns inga ursäkter! Give me the news from Sweden, nu när blomstertiden kommer.
B.
